Daniels profetbok är ett sentida falsarium

av Roger Viklund  

Daniels bok är av mycket stor betydelse för kristna. Det är den enskilda skrift som främst leder fram till Jesus. Men allt för mycket talar emot att den skulle vara skriven av Daniel, en from jude som levde under exilen i Babylon 586-538 fvt.

1. Daniel är helt okänd utanför Daniels bok. Ingen litteratur tillkommen före Mackabeerrevolten på 160-talet nämner profeten Daniel. Varken Haggaj, Sakarja eller Malaki, vilka skrevs ett bra tag efter Daniel ska ha levat, visar någon kännedom om Daniel eller Daniels bok.

2. Att boken inte ingår i samlingen av profetböcker, tyder på att den tillkommit efter att dessa profetböcker samlats och fått auktoritativ ställning.

3. Trots att till synes alla israelitiska profeter nämns ca 200 fvt i ”Jesus Syraks vishet” kap. 49, saknas Daniel.

4. Ideer, som att överlåta det mänskliga styret på änglar såsom Gabriel och Mikael var främmande för Daniels tid, alltså 500-talet fvt. Det utvecklade system vi möter i Daniel är produkten av en lång utveckling och under påverkan av den persiska zoroastrismen.

5. Genom att boken är skriven på både hebreiska och arameiska har man antagit att det kan vara två författares verk.

6. Daniel 5 hävdar att Belshassar var son till Nebukadnessar. Belshassar har med säkerhet identifierats som Bel-far-uzur, vilken var son till Nabonid. Denne Nabonid var i sin tur son till Nabu-bal adsu-iqbi och inte ens släkt med Nebukadnessar. Daniel hävdar också att Belshassar var kung. Men det var hans far Nabonid som var kung och möjligen kan sonen ha varit medregent även om det inte är troligt och det finns inga uppgifter om detta i de babyloniska regentlängderna.

7. Daniel 9:1 säger: ”Under Dareios första år — han som var son till Xerxes, var av medisk härkomst och hade blivit kung över kaldeerriket.” Kaldeerriket är detsamma som Babylons rike och det var inte Dareios som blev kung över detta rike utan Kyros. Daireios var far och inte son, till Xerxes och han regerade åren 522-485 fvt. Att det verkligen är Dareios av Medien, son till Hystaspes som Daniel avser styrks av Dan 6:1, där det sägs att ”Dareios hade beslutat att förordna 120 satraper [provinsguvernörer], fördelade över hela riket.” Herodotos säger i bok 3 i sitt historieverk skrivet på 400-talet fvt att just Dareios av Medien inrättade 20 satraper (inte 120).

Man kunde förvänta sig att Daniel skulle vara mest exakt i sina profetior när han behandlade sådant som låg nära honom själv och vara mindre precis om sådant som låg långt fram i tiden. Men förhållandet är precis tvärtom. Han är riktig okunnig om sin egen tid och mycket detaljerad med exakt information under perioden 175-164. Efter år 164 blir framställningen dunkel och helt utan exakt information.

Daniels bok blev av allt att döma skriven delvis för att bortförklara faktum att de äldre profeterna – Hesekiel, Jeremia, Sakarja och andra – haft fel i sina ”profetior”. De sjuttio år, som enligt Jeremia (25:11-12) skall omedelbart föregå messiasrikets upprättande, har ju passerat flera gånger om, när Daniel skriver på 160-talet fvt. Daniel tillgriper därför en fiktion om “årsveckor” och omtolkar Jeremias sjuttio år till ”sjuttio årsveckor” (Dan 9:24-27). Därmed erhåller han en period om 490 år, och den låter han ersätta de blott sjuttio år, som enligt Jeremia skulle förflyta från deportationen till Babylon och till messiasrikets grundande. Texten är mycket svårtolkad och det var säkert författarens avsikt att vara medvetet dunkel. De 490 åren ska sannolikt börja räknas antingen från den första deportationen till Babylon år 597, eller den andra deportationen 586. Messiasrikets ankomst skall således infalla omkring år 100 fvt och ”Daniel” förflyttar således Jeremias felaktiga ”profetia” framåt till efter sin egen tid.

Profetian är uppdelad i tre tidsperioder, 7 veckor, 62 veckor och 1 vecka. Texten säger att en smord prins – en prins Messias (Mashiah Nagid) – skall ankomma och detta skall ske (om texten är rättolkad) efter 7 årsveckor (eller eventuellt 69), det vill säga 49 år. Möjligen avsåg ”Daniel” Josua ben Jozadak som blev den förste översteprästen efter återvändandet från fångenskapen.

Efter ytterligare 62 årsveckor, det vill säga 434 år skall Messias förgöras och försvinna. Det är mycket troligt att detta avser avsättningen av Onias III år 174 fvt och mordet på densamme tre år senare, allt utspelande sig strax före tillkomsten av Daniels bok under den mackabeiska tiden. Daniel har i så fall grovt felberäknat tiden från frisläppandet, ett troligt scenario då boken i övrigt är fylld av historiska felaktigheter.

Denna beskrivning av en kommande Messias har genom hela den kristna historien betraktats som en profetia som syftade på Jesus’ ankomst. Internet är fyllt av sidor med mycket sinnrika beräkningar som kommer till slutsatser som att Daniel profeterat om att prins Messias skall framträda den 6 april år 32 vt, samma dag som Jesus, enligt lika sinnrika beräkningar, ska ha ridit in genom Jerusalems portar på en åsna.

Roger Viklund

2006-04-02