|
Bemötande av John Forsbergs artikel ”Svar på Roger Viklunds påståenden”, vilken tidigare fanns publicerad på ”Kristen apologetik – religionsfilosofi”
John Forsberg har i sin replik i huvudsak koncentrerat sig på två frågor. Den ena rör mitt påstående att Jesu undervisning inte är unik, den andra jämförelsen mellan Apollonios från Tyana och Jesus. Låt oss börja med undervisningen.
JESU UNDERVISNING JOHN FORSBERG skriver: ”Kanske är det så enkelt bara, att Roger tror att slutsatsen skulle vara att Jesu undervisning inte kan vara unik bara för att ”den gyllene regeln” eller ”kärleksbudskapet” existerar bland flera tänkare och kontexter?”
Vidare säger JOHN FORSBERG: ”Indirekt vill Roger att vi ska tro att Jesu inte existerat på grund av att Jesu undervisning inte var unik. Detta grundar Roger, som jag visat på att ”den gyllene regeln” och ”kärleksbudskapet” existerat innan Jesus.”
ROGER VIKLUND: Naturligtvis hävdar jag inte detta. Min poäng med att påpeka att Jesu undervisning inte är unik har endast att göra med det påstående som ofta framförs, att Jesus måste ha funnits då han efterlämnat en sådan unik undervisning. Om det då går att visa att undervisningen inte är unik (alldeles oavsett att den ofta är högtstående) går det heller inte att åberopa undervisningen till stöd för att Jesus har funnits. Att jag givit endast ett fåtal exempel hänger samman med det begränsade utrymme en artikel medger.
JOHN FORSBERG ”Jesus själv hävdar alltså att han INTE kom för att upphäva någonting från Judendomen, utan för att fullborda den. Jesus som själv var jude, menade att lagen och profeterna kunde sammanfattas i de dubbla kärleksbudskapen. Roger menar att detta är beviset för att Jesus indirekt inte kan existera, han kom fram till samma sak som exempelvis rabbi Hillel.”
ROGER VIKLUND Det är en grov missuppfattning av min argumentation att jag skulle anse det faktum att Jesus påstås ha sagt detsamma som Hillel vara ett bevis för att Jesus inte har funnits. Jag vill först påpeka att jag anser att vi inte kan tala om bevis alls, då några sådana inte föreligger åt något håll. Men jag hävdar att då det mesta Jesus påstås ha sagt äger paralleller i samtida litteratur är detta en liten byggsten som ska fogas till det mycket större pusslet av besvärande omständigheter som gör att jag betvivlar att Bibelns Jesus har funnits.
JOHN FORSBERG Det unika med Jesu undervisning ligger givetvis i det att han påstod sig vara sänd av Fadern och att han var Messias, den Messias som judarna väntade på, som lovats av Gud under lång tid.
ROGER VIKLUND: Men även om den sumeriske Dumuzi, vars namn betyder ”den trofaste sonen”, berättas att han får befallning att gå ner till människornas värld och där offra sig till deras frälsning. Hans död var en tidig föregångare till myten om gudssonen som sänds av sin fader, den högste guden. Även Herakles har ett uppdrag från sin himmelske fader att fullfölja och han uppfyller också sin faders vilja.[1] Och många sägs ha utgett sig för att vara den messias alla väntat på. Den mest kände var väl Simon bar Kokhba, ledaren för det judiska upproret 132-135 vt.
JOHN FORSBERG ”Vidare så är bergspredikan en radikal skärpning av lagen vilket är unikt. Jesu undervisning om att de som vill vara de största, ska vara de andras tjänare är unikt.”
ROGER VIKLUND: Men bergspredikan är inte unik, då det mesta däri har sagts av andra. Det står väl dessutom klart att Bergspredikan är en konstruktion av författaren av Matteusevangeliet och att någon Jesus inte har hållit den. Exempelvis förlägger Lukas händelsen till en slätt och hans beskrivning av skeendet är betydligt kortare än Matteus’. Matteus har format sitt evangelium så att det ska efterlikna Toran, de fem Moseböckerna. Han har därför strukturerat undervisningen och framlagt den i fem urskiljbara enheter, där den första är Bergspredikan.
JOHN FORSBERG ”Det finns mycket i evangelierna som är unikt och som bara Jesus talar om och många unika anspråk som Jesus gör, jag sammanfattar en del av det:
ROGER VIKLUND: De av John Forsberg anförda exemplen är i inget fall någon undervisning som sägs stamma från Jesus utan i stället vad evangelieförfattarna påstod att Jesus hävdat om sig själv i olika situationer. Dessa exempel har alltså inget att göra med mitt påstående om Jesu undervisning.
PROBLEMET APOLLONIOS
JOHN FORSBERG ”En parallell som ofta tas upp i samband med Jesus är parallellen till Apollonius. Vi på apologetik vill en gång för alla visa hur felaktigt detta används för att nedvärdera Jesu trovärdighet som historisk person. Personligen är jag mycket förvånad över att detta används som ett starkt bevis på att Jesus skulle vara influerad av andra karaktärer, från ateistiskt håll.”
ROGER
VIKLUND:
"Många har sett Filostratos’ beskrivning av Apollonios som ett försök att kopiera Jesu liv. Att man som en reaktion mot kristendomen valt att fabulera ihop en saga om en hednisk frälsargestalt. Genom att framställa Apollonios som likvärdig Jesus ville man visa att Jesus inte var något unikum. Måhända är detta också vad som har skett. Men om man accepterar denna tankegång måste man i ärlighetens namn också acceptera att jesusgestalten i evangelierna tillkommit på liknande sätt. Ty Bibel-Jesus är i många stycken en kopia av tidigare frälsare. Ett tydligt exempel på en sådan frälsare är Herakles."
Jag hävdar alltså inte att Jesusberättelsen är kopierad från berättelsen om Apollonios och därmed faller John Forsbergs hela fortsatta argumentation. Men jag väljer trots detta att kommentera även fortsättningen. Jag hävdar heller inte att det rör sig om bevis och ej heller att det skulle vara ett starkt bevis. Detta är John Forsbergs egna tankekonstruktioner. Vad jag hävdar är att om man som John Forsberg påstår, att Filostratos kopierat Jesusberättelsen bara för den är äldre än berättelsen om Apollonios, då måste man i ärlighetens namn också betrakta evangelierna som kopior. Detta då Jesu liv är i överensstämmelse inte bara med Apollonios’ liv utan också med äldre gestalters som exempelvis Herakles’ och Dionysos’ livsöden. Men jag tror inte att det rör sig om direkt kopiering utan att man alla använde samma mytologiska material som förekom i vandringssägner från den tiden. Därav giltigheten att åberopa även Apollonios.
Sedan är det givetvis inte sant att berättelsen om Apollonios’ skulle vila enbart på Filostratos’ beskrivning i början av 200-talet. För att citera direkt ur min bok ”Den Jesus som aldrig funnits”:
"Apollonios var en stor undergörare och en (yngre) samtida med evangeliernas Jesus (kanske ca 2 – 99 vt). Han föddes i Tyana, en stad belägen i nuvarande sydöstra Turkiet, inte långt från Paulus’ födelsestad Tarsos. Genom åren har flera personer ansett att Apollonios var den verklige Jesus. Denna uppfattning var tydligen så levande att Eusebios ca 310 vt ansåg sig tvungen att skriva verket Mot Hierokles, en nyplatoniker som hävdade att evangelierna var plagiat av framför allt anteckningar gjorda av Apollonios’ lärjunge Damis. Och det är inte så underligt att Apollonios och Jesus blandats samman, ty de båda gestalterna påminner onekligen om varandra. I början av 200-talet tecknades Apollonios’ levnadshistoria av Filostratos (ca 170-245 vt) i Vita Apollonii på uppdrag av kejsarinnan Julia Domna. Underlaget sägs ha varit framför allt anteckningar gjorda av denne lärjunge Damis. Men det hävdas också att Apollonios själv efterlämnat böcker, och ur dessa har flera citerat, däribland Origenes. Kända är också ett stort antal brev, som påstås härröra från Apollonios. Det är dock inte så troligt att de verkligen är skrivna av Apollonios. Flera författare berättar om Apollonios, däribland Dio Cassius, Lukianos från Samosata och Anastasius Sinaiticus."[2]
Så kritiken blir därmed rätt verkningslös. När John Forsberg skriver; "Den som vill hävda någonting annat än att det är Apollonius som är ett plagiat av Jesus har en stark bevisbörda på sig, det är faktiskt orimligt" skjuter han helt vid sidan av målet. Det handlar knappast om rena plagiat utan om allmänt förekommande föreställningar som tillfogades alla frälsargestalter, så även Jesus.
JOHN FORSBERG ”Vissa använder nu denna berättelse som ett bevis på att Jesus är ett plagiat av andra personer. Att Apollonius används som ett exempel är makalöst.”
ROGER
Roger Viklund 2006-02-06
|
