En betraktelse över Birger Olssons artikel i SEÅ

I Svensk exegetisk årsbok, 74 (2009), under rubriken Jonas Gardell och andra: Om Jesu återkomst på den svenska bokmarknaden, gör professor emeritus i Nya testamentets exegetik, Birger Olsson, en översyn av några av de böcker om Jesus som utkommit på svenska under de senaste åren. Han behandlar i tur och ordning Alvar Ellegård, mig, Lena Einhorn, Seth Erlandsson, Sören Wibeck och Jonas Gardell. Olssons artikel utgör snarare en översikt än en kritisk genomgång, och jag avser att i denna lilla essä endast reflektera något över Olssons behandling av min bok. Olsson inleder:

Roger Viklund, tekniker och exegetisk amatör, har med en beundransvärd energi liksom Jonas Gardell i sina två böcker om Gud och om Jesus gått igenom en rad vetenskapliga böcker om både Gamla och Nya testamentet med tanke på grundläggande historiska frågor. Han har utifrån sina breda studier samlat en rad argument för att den Jesus som tecknas i våra evangelier inte har existerat, även om det kan ha funnits en historisk gestalt av helt annat slag bakom denne Jesus. Hans bok handlar om ”Bibel-Jesus belyst med tankens klara ljus” (s. 15). Jag kan inte här gå igenom alla tjugoen punkterna men vill ändå göra en sammanfattning.

För egen del finner jag det tillfredsställande att Olsson har uppmärksammat vad jag faktiskt skriver och som så många synes ha missat, nämligen att ”den Jesus som tecknas i våra evangelier [sannolikt] inte har existerat, även om det kan ha funnits en historisk gestalt av helt annat slag bakom denne Jesus.” Det har i den debatt som följde på min bok, varit besynnerligt att konstatera hur litet vissa skribenter verkar ha uppfattat av mina teser. I ett e-brev som svar på min frågor förklarar Olsson:

Tesen att Evangeliernas Jesus aldrig har existerat är ju rätt i den meningen att allt i evangelierna inte är historiska utsagor. Det framgår väl av min artikel att jag menar att vi i dem hittar både fiktiva och historiska element, för att nu använda våra nutida begrepp.

Därefter följer en sammanfattning av de ifrågasättanden jag har i punktform i min bok, där Olsson ofta mer eller mindre ordagrant lånat mina formuleringar. Denna sammanfattning är därför på det stora hela rättvis och objektiv. Slutligen sammanfattar Olsson sina intryck:

Alla dessa argument finns på olika sätt redan i den vetenskapliga litteraturen och kan inte bara viftas bort med en handrörelse. Här är fokuseringen på tidiga källor och på evangeliernas källvärde än starkare än hos Ellegård. Och Viklunds utgångspunkter är ofta något som kan bekräftas genom studium av enskilda källor. Men slutsatserna kan bli mycket olika. Om nu källäget är sådant att det inte kan göras historiskt sannolikt att evangelierna ger en helt sann bild av Jesus från Nasaret har man då bevisat att han inte har existerat eller att uppgifterna i evangelierna är historiskt sett falska? Jag tror att det behövs en mer genomtänkt historisk metod än den som Roger Viklund har för att kunna svara på de frågorna.

Olsson har naturligtvis helt rätt i att slutsatserna kan bli mycket olika. Däremot betonar Olsson inte orsaken till varför slutsatserna kan bli så olika. Det beror givetvis på det mycket bräckliga källäget. Där fakta och bevis saknas fylls ofta tomrummet av spekulationer och tolkningar. Om inget säkert går att veta, blir slutsatserna oundvikligen mycket olika om skilda personer får ge sin syn på saken. Detta för oss över till bevisläget, där Olsson ställer frågan om man har bevisat att Jesus från Nasaret inte existerat bara man lyckats göra historiskt sannolikt att evangelierna inte ger en helt sann bild. Olsson besvarar sin egen fråga med att han tror att det för detta krävs en mer genomtänkt historisk metod än den jag har. Jag måste återigen säga att jag håller med Olsson i att man alls inte har bevisat att Jesus inte har funnits, bara genom att falsifiera ett antal påståenden om honom. Jag vill då poängtera att jag heller aldrig, vare sig i min bok eller annorstädes, påstått att jag har bevisat detta. Tvärtom har jag framhållit att en sådan sak knappast låter sig bevisas. På sidan 530 i Den Jesus som aldrig funnits (2:a upplagan) skriver jag exempelvis följande:

I den föregående sektionen visade jag på den nästan totala avsaknaden av trovärdigt material som kan styrka att Bibel-Jesus har funnits. Mitt mål var att visa hur oerhört magert bevisläget är i fråga om kristendomens portalfigur.

Mitt mål var alltså inte att bevisa att Jesus inte har funnits – detta vore utsiktslöst med tanke på bristen på trovärdiga uppgifter. ”Det är möjligt att ’bevisa’ att en person har funnits, men omöjligt att säkert säga att en person inte har funnits.” (s. 508, 2:a uppl.)

I den sammanfattning Olsson gör av mina argument, avstår han från att kommentera dessa. Endast i slutmeningen gör han en personlig reflexion, då han skriver:

Han [Roger Viklund] hänvisar till och med till en äldsta utgåva av Q som skulle ha varit nästan helt befriad från judiska tankar och till det så kallade hemliga Markusevangeliet som på gnostiskt vis inte tycks vilja skildra Jesus som en verklig människa. Det senare har nu visat sig vara en nutida förfalskning.

Det kan tyckas som ett märkligt påstående av en forskare att så absolut hävda att det nu skulle vara bevisat att Hemliga Markusevangeliet är en förfalskning. Detta allrahelst som det inte är sant! Jag skrev därför till Olsson och bad om ett förtydligande inför denna essä:

Dock finns ett märkligt påstående som du gör och som är så pass uppseendeväckande att jag nu skriver till dig för att förvissa mig om att du verkligen menar det som står i artikeln. … Du skriver här att Hemliga Markusevangeliet har visat sig vara en nutida förfalskning. Är detta din ståndpunkt? Det ges ju inte speciellt mycket utrymme för ett eventuellt i den formuleringen. Är det så att det är din åsikt, men du framför den som en konsensusåsikt, eller är det så illa att man på de svenska universiteten lever i vanföreställningen att det skulle vara bevisat att Hemliga Markus är en förfalskning?

Alltså, ska jag utgå ifrån att du menar att det är bevisat att Hemliga Markusevangeliet är en förfalskning?

Birger Olsson svarade mycket vänligt och gav denna förklaring:

När jag skrev min artikel hade jag just diskuterat Stephen Carlson, The Gospel Hoax (2005) med en kollega och tyckte att frågan om äktheten var färdigbehandlad. Men jag ser att debatten fortsätter. Som Du väl vet har dess äkthet alltid varit omdiskuterad och att frånvaron av handskriften nu gör det svårare att göra en analys. Under alla omständigheter vill jag själv inte använda detta aktstycke som en källa om den historiske Jesus.

Med andra ord har Olsson ändrat uppfattning i frågan och anser inte längre det vara bevisat att brevet innehållande utdrag ur Hemliga Markusevangeliet är en nutida förfalskning – även om han själv förefaller vara av uppfattningen att Hemliga Markus inte är äkta.

Roger Viklund

2009-11-04

Åter till startsidan